Igår beskrev vi det antiklimax som uppstod efter att ha laddat för att lämna Holland bakom oss och segla till Belgien…men ödet ville annorlunda…..

Vi hade en skön kväll när vi hade landat och laddade om med ny rutt även om det blir lite omväg men vad tusan….vi har ju ingen tid att passa precis 🙂

Efter en vecka i Middelburg utan att ha sett till någon hamnkapten i det lilla huset som vi låg alldeles nedanför så kom han idag med bestämda steg när vi skulle kasta loss!? …..med en äldre herre i släptåg….en man vi hade pratat med på morgonen som var trevlig och frågade om vår resa och sedan gick han tydligen hem till hamnkaptenen? En “Ove”! dom finns här också alltså….haha….. ( för att göra en lång historia kort myntade vi Ove uttrycket för personer som gärna är självvalda ordningsmän som minsann inte kan göra undantag….detta då vi stötte på en sådan bitter man strax efter att vi lyssnat på boken ” En man som heter Ove” ) Vi hade inte haft tillgång till toaletter eller duschar ( vår vana trogen fixade vi duschar på gym…tack för det!) , visst el och vatten har funnits så självklart skulle vi betala det hade ju bara inte funnits någon att betala till….men nu kom han alltså med bestämda steg och lite taggad ton med “Ove” i släptåg….Svante följde med in på hamnkontoret, var borta rätt länge så jag hann nästan bli orolig och lyssnade efter högljudda röster men inget… Så kom de slutligen ut, skrattade och småpratade…eh va?? Hände där då? Tilläggas ska att svante var lite irriterad också när han följde med men inte för att behöva betala utan mer att vi ville komma iväg nu..
Vad som hänt? Jo….när ” Ove” slutligen gått ut därifrån så blev hamnkaptenen väldigt mycket trevligare….frågade hur länge vi legat, vart vi var på väg o.s.v när Svante berättade om gårdagen tyckte han nog lite synd om oss för vi behövde endast betala för ett dygn! Tackar! Därefter önskade han oss glatt en trevlig resa 🙂 Svante berättade att han ändrade inställning och var trevlig istället för ” anfall är bästa försvar ( not!)” och det i kombination med att “Ove mannen” gick fick det att vända helt.

Inte så mulet på denna bilden men bakom fotografen riktigt mörka moln som kom in allt mer medan vi lämnade det bakom oss

Men det är inte det inlägget handlar om….inte heller om telefonsamtalet från våra hyresgäster då något med pannan krånglade….läge för frustration när man inte kan vara på plats och fixa men….

Äntligen segla!!!

Även det var lätt att släppa när vi nu var  tillbaka på innanhavet som var alldeles vilt när vi var här för en vecka sedan, även genomblöta var vi då…..men nu…..det var magiskt vackert, vind och storseglet kunde äntligen få komma upp och lufta sig tillsammans med focken och motorn kunde få tystna…..samtidigt vårvärme och sol från klarblåhimmel…..LYCKA!

Så skönt…meditativt och sövande…Powenap!!!

Plötsligt känns det som en mening med att vi inte kom vidare igår för det här hade vi inte velat missa! Visst kan man tänka att vi kunde fått det på vägen till Belgien istället…..men! Det vet vi inte för det var ett mulet Middelburg vi lämnade bakom oss och rätt mulet runt omkring men inte där vi befann oss!

Strax framme i Zierikzee. Gick nästan lite för fort när det var så skönt…

Så det vi kommer komma ihåg med den här dagen är värmen från sol, seglingen och det vackra innanhavet….en försmak av det vi snart kommer få mer av.

Framme! Kapten Coccos njuter verkligen av att kunna vara ute på båten så mycket hon vill i hamnen utan att bli blöt eller kall

Varma, mätta och med ett leende på läpparna önskar vi dig en skön tisdagkväll!
Glada hälsningar Sanna, Svante & Kapten Coccos

(det skall nämnas också att idag ska vi äta semla, årets första…Sanna har bakat)