Idag var det dax!!!  Storstadshäng med Noah, vi är inga storstads människor, vi tycker inte om anonymiteten och stressen. Här stannar inga cyklister påväg hem från jobbet och snackar en stund eftersom att flaggan har fångat deras intresse och nyfikenhet, här sköter alla sitt och hälsar knappt på varann…men grabben ville se stan och det skulle han få. Tur med vädret har han, Noah, solen värmde gott hela dagen.

Ett uppdrag hade vi, nej två…vi skulle hitta en pärlbutik, det var det enkla för dit hade vi en adress, det andra var att hitta en speciell Addidas butik som vi inte hade adressen till!!
Enklast först är vår paroll, så mot pärlorna…nu råkar det finnas pärl, yoga-butiker och Buddha inspirerade ställen i hela Amsterdam så innan vi hittat “vår” adress så hade vi redan varit i tre butiker…Efter denna “pärlrunda” så inser man hur bra,fina och personliga Sannas hantverk är jämnfört med deras Indieninporterade arbeten! (det känns ju inte så buddistiskt med barnarbete!!)

Sen blev det värre, men värre är i det här fallet skit bra, Amsterdam är inte som andra storstäder. Visst är det trafik här oxå men staden är full med kanaler, små kanaler med husbåtar i grupp lite varstans, också dessa kyrkor i vart tredje kvarter gör att staden inte känns trång utan ljuset kommer ner till oss små människor och gör oss glada!
Vi tappade räkningen på hur många skobutiker vi besökte innan vi fann den vi sökt hela dagen, och inte ens den hade skon Noah frågade efter…förrän han fann den på en av deras hyllor!! Återigen spelade det Holländska uttalet oss ett spratt, när Noah kom ut på gatan och stålade ikapp med solen så säger han “undrar hur många av dom skoaffärer vi besökt som har haft den här skon”?!

Nu var det dax för energi påfyllning, vi valde ut en mysig uteservering utefter en av alla kanaler där solen fortfarande värmde! (det känns mera som vår, nästan försommar än vinter idag) Med lätta steg trippade vi sedan rakt igenom Red light distrikt, det är svårbegripligt att det fortfarande finns kvar…i vårat Europa, tjejer som sitter i skyltfönster!

Vi var helt slut alla fyra när vi var tillbaka ombord efter en hel dags promenerande men efter middagen var det dax för Sanna att ta tag i alla beställningar som kommit in under dagen. Hon har nämnligen startat ett projekt/insamling för barn med Epilepsi, orsaken till detta engagemang heter Elsa som snart är ett år (som ni kunde läsa i hennes blogginlägg igår).

Så nu görs det “Elsaarmband” efter önskemål, till allt från ettåringar till sjuttioåringar i fotogenlampans ljus med skön musik i bakgrunden och med härliga konversationer….