Vilken lyx det är att vara tidsmiljonärer inte bara för att vi kan vara generösa med vår tid på alla möjliga sätt utan även för att det ger oss möjlighet att upptäcka alla dessa små pärlor till ställen som finns längs vår väg söder ut.

Att ha mål i livet är bra, det är lätt att fokusera på, utvärdera och utstaka vägen dit…..men när man som vi lever på en segelbåt och har tid i överflöd så känns det otroligt skönt och lyxigt att ibland kunna ha ett mål med vart vi ska gå men om vi hittar något som verkar mysigt på vägen, ja då stannar vi där istället först.

Igår gjorde vi det igen, det blåste upp och vi bestämde oss för att förflytta oss så vi låg mer skyddade från vinden som kom från väster. Vi tog sikte mot Cangas i Ria Vigo men innan vi ens hade lämnat Ria Pontevedra så fick vi syn på en djup vik som vi kände skulle kunna ligga väldigt skyddad från alla vindar utom nordan men det skulle det ju inte vara nu ändå. Enligt sjökortet skulle här finnas flera ankringsställen. Vi gick ner och såg den ena vita lilla sandstranden efter den andra men var överrens om att det skulle kännas rätt skönt att ligga rätt långt in om vi nu skulle ligga för ankare och vindarna skulle fortsätta vara tuffa (vilket de enligt prognoserna inte skulle ha varit alls igår….). Det låg en del båtar bland annat 7 irländska båtar ( undrar om det här är ett känt ställe för irländare??) på svaj, vi cirklade runt lite och bestämde tillslut oss för att “låna” en boj som såg bra ut. Den var märkt så vi var väl medvetna om att vi skulle kunna bli bortkörda när som, men vi tänkte vi provar i alla fall först när det blåste som värst. Bredvid oss låg en spansk motorbåt på boj….jag såg att de tittade och pratade lite om oss och efter en stund hade de plockat ihop och stängt igen sin båt och kom åkande i sin dinge….mot oss. De hälsade, jag hälsade tillbaka och tänkte att nu säger de att vi inte får ligga här….men nej!! De sa att det var ok för oss att ligga på bojen och att det var en bra boj och att det var en god vän till dom som hade bojen och han hade sagt att det var okej!….Hahaha… så snällt av dem att kolla det och berätta det! Vinden lugnade sig framåt kvällen och idag ligger vi fortfarande kvar här i Ria Aldán, på bojen.  På det här stället finns ingen hamn utan det är bara ankring som gäller och lokalbefolkningen och fiskebåtarna har bojar. Det är ett otroligt litet vackert ställe med en liten mysig by som har små restauranger, slaktare och frukterior och annat som man kan behöva…

 

Tar vi dingen i land åt ena hållet har vi skog, åt ett annat håll kan vi ta oss i land och få strand och åt ännu ett annat håll kommer vi i land mitt i byn och allt är nära, tar bara några minuter med dingen.

Tilläggas ska att när vi igår gick den korta distansen från Combarro så sa Svante på vägen”- Det hade varit kul att få se delfiner men det är klart det kan man ju inte förvänta sig att få se varje gång vi seglar…” Han hade knappt hunnit säga det förrän 4 stora flasknos delfiner lugnt och stilla dök upp och visade sina mörka, stora vackra ryggar och fenor….

Det finns något annat som också är otroligt skönt med att vara tidsmiljonärer….det är att vi har “råd” ha en dag som denna idag och göra i stort sett ingenting….Vi har varit iland med Coccos några gånger och promenerat lite, vi har badat, paddlat kajak, tog lite siesta och lade oss i sittbrunnen och lyssnade på dagens sommarpratare…..och nu fiskar Svante 🙂

Nu har ju egentligen även vi en tid att passa…japp, tro det eller ej….men om en vecka mönstrar Noah på och han landar med flyget i Porto, Portugal. Men vi har kollat lite och vi vet nu att vi kan fortsätta att ta det lugnt för vi kan ta tåg från flera ställen på vägen och möta upp honom om vi inte har tagit oss hela vägen dit tills dess. Det finns lösningar på det mesta, men skynda och att ha bråttom är ord och känslor som är rätt sällsynta ombord på vår svarta pärla <3

Så om du just nu har semester och läser det här….så är mitt tips att våga tillåta dig själv att vara tidsmiljonär på semestern istället för att låta almanackan fyllas av en massa inplanerat….tillåt dig själv att vara fri och känna efter vad du vill göra just idag, och gör sedan det om det så är att bara vara….