Ibland kan man ju bli lite trött på sig själv….för visst borde vi veta bättre än att ha separationsångest från Spanien!?!

Men det är sant…vi har faktiskt haft det! Spanien har leverat så otroligt med allt från väldigt lokala viner, härliga människor, god mat (gratis tapas när du köper något att dricka), vackra sandstränder och ankarvikar med fåtal människor, delfiner med mera med mera med mera…..Så visst var det väl inte så konstigt egentligen….

Vi hittade lokalt vin under 1 € per flaska….det godaste vin vi smakat!!!

Sedan 2 år tillbaka när vi besökte Portugal och då Lissabon för första gången så blev vi väldigt förtjusta i Portugal och människorna där så vi har ju faktiskt längtat efter att komma hit igen och det med båt….

Ja då kan man ju definitivt undra varför?? Eller hur!?!

Men som sagt har Spanien levererat och en annan del i den där lilla separationsångesten är att vi i Spanien mött flera långseglare från olika länder som varit iväg jorden runt eller i Medelhavet under olika lång tid men de säger alla samma sak:”Riorna i norra Spanien är de bästa ställena, dels för människorna men även för miljöerna”. Så flera av dem har avslutat sina långresor för att komma tillbaka hit!! Dessutom säger de att i Portugal blir det inte alls samma mysiga hamnar och ankarställen….

Gjorde solhälsningar på denna vackra plats när vi var i land <3

Nu kanske du förstår liiite bättre vår separationsångest…..

Men…så kom vi då till Portugal för 2 dagar sedan ( vi kunde självklart stannat i Spanien men vi har en “pirat” som ska mönstra på här i Porto) och vad händer då?

Jo först ska tilläggas att väderprognoserna lovat lite lätt nordlig vind men vi fick ingen vind alls…Atlanten låg spegelblank, stilla och vacker men vi fick gå med järngenuan (motor) vilket är både tråkigt, dyrt och tröttsamt om man är seglare. Vi tittade ut en alternativ hamn på plottern, det blev Viviana do Castelo. När vi kommer innanför piraarmarna ser vi ett ställe som ser rätt tråkigt ut. Vi kommenterar att det ser både trist och väldigt nybyggt ut (vi gillar gamla byggnader och historia)….efter ett par försök att lägga till vid bryggan i starka strömmar så lyckas vi och hälsas välkomna av den glada portugisiska hamnkaptenen som pratar riktigt bra engelska. När vi 30 minuter senare träffas på hamnkontoret för all formalia så ber han oss efter en stund komma runt till datorn och han börjar visa bilder på flera gamla vackra byggnader som finns i staden! Han stryker även längden på vår båt och ändra till 9,99m så vi får ett lägre pris….”we like!”

Mysiga gator i Viviana do Castelo, Portugal

När vi därefter ta en promenad genom stan som bjuder på livemusik och en hel massa glada trevliga människor så känner vi att vi borde vetat bättre än att ha separationsångest från Spanien när vi visste att Portugal väntade….Haha…dessutom så har vi ju alla möjligheter (och det är en liten plan faktiskt…) att när Noah nu kommer och om vindarna är med oss så går vi tillbaka upp till Spanien och någon/några av de vackra Riorna. Längre än så är det ju inte och det finns ju kvar! Vi har ju all tid i världen så det är ju verkligen inte ett bekymmer….eller åtminstone är det i så fall ett väldigt angenämt “bekymmer” .

En av alla gamla kyrkor som fanns i Viana do Castelo

Så trots att denna portugisiska stad hade mycket mer att erbjuda så valde vi igår att lämna även den bakom oss med förhoppning och tron att vi kommer komma tillbaka dit för att njuta mer av stället. För igår skulle vi ha bra vindar från norr (medvind) ca 7-8 m/s, för att ta oss till Porto dit Noah ska komma med flyg….

Men…inte heller denna gången stämde prognoserna särskilt väl…nu slog det åt andra hållet istället och vi fick betydligt mer vind och korta höga vågor som fick båten att gunga fram och tillbaka….Det gick bra, absolut men det var ingen behaglig segling precis. Vi tog oss till Porto och som vanligt är ju det stökigaste och mest riskabla just när man ska in och ut ur hamnar när det är mycket vind och vågor. med vårt revade försegel seglade vi in runt första pirarmen där vi sedan kunde få lite lugn för att starta motorn och ta ner det. Det blåste dock bra mycket här inne med även om vi slapp vågorna…så pass mycket att vi inte ens ville försöka gå in i hamnen utan lade oss utanför på ankare….vilket inte heller känns så avkopplande när det blåser så…men efter att ha draggat en gång och gjort om det så satt det och under natten lugnade sig vinden något.

Så….vad har vi att klaga på egentligen och varför ha separationsångest när vi har valmöjligheter på flera bra saker…. 😉

Vi har det rätt bra <3