Ja då har vi fått hem vår kapten Coccos igen som nu legat på operationsbordet.

Detta innebär att ni får vänta liiite till med att läsa Svante berätta om sitt arbete med bom och mast som han gjort medan jag var i Sverige.

Att vi skulle prioritera Coccos operation när jag kom tillbaka det visste vi, vi visste att detta inte var något vi kunde skjuta på längre.

I slutet på förra året upptäckte vi en knöl på Coccos “höft”, den var mjuk och låg precis under huden och hon verkade inte ha ont av den. När det var dags för ny rabiesvaccination ( det är 1 gång/ år här till skillnad från sverige) så passade vi på att fråga veterinären i Las Palmas, som vi tidigare varit hos, om knölen. hon sa att man borde operera bort den, oavsett vad det var så skulle den kunna börja växa neråt och in i muskeln även om vi inte märkte att den växte på utsidan, vilket skulle kunna skapa smärta även om det inte är en elakartad tumör. Vi tog beslutet att avvakta operation ändå tills ja var tillbaka från Sverige…..Det hade inte varit kul för Svante att stå här själv om något skulle tillkomma eller hända Coccos under operationen och det hade varit fruktansvärt jobbigt för mig att vara så långt borta. Veterinären ansåg också att den tiden inte skulle göra någon skillnad för Coccos så som knölen satt nu, precis under huden.

När jag kom tillbaka så började vi prata om när vi skulle ta oss upp till Las Palmas men så kom vi på att varför inte bara åka in till Arguineguin och kolla med veterinären där och dessutom höra om de sa samma sak. Närmare och smidigare eftersom man inte får åka med hund på bussarna och vi var inte särskilt sugna på att gå upp med båten till Las Palmas igen… Så vi pratade med våra vänner Jon och Marie som erbjöd sig att köra de 15 minuter det tar in till Arguineguin så vi kunde prata med veterinären. Sagt och gjort i fredags…..Veterinären där var av samma åsikt och hade samma fantastiska priser för detta!!!! Vi fick allt specificerat på mail sedan och själva operationen, mediciner, skicka knölen på analys samt blodprovstagning i hälsokontrollsyfte (valfritt) skulle kosta 216 €!!! Vi frågade när de kunde göra det och svaret var;”tyvärr inte idag”…..eh ok, men det hade vi inte räknat med….men när?? Måndag? Bokat! Så vi behövde bara vänta över helgen innan de igår tog sig an vår Kapten för att hjälpa henne.

Vi hade funderat fram och tillbaka om vi skulle ta båten till Arguineguin och lägga oss där istället inför operationen för att vara närmare men kom till sist fram till att även om vi gillar det stället så hamnar vi mitt i stan när vi åker in med dingen vilket gör att hon kommer promenera i stan med lösa hundar, katter och mycket trafik när hon är nyopererad….i Pasito Blanco är det otroligt lugnt när vi kommer i land…..här finns ju knappt något så det kändes som ett bättre läkningsställe för Coccos att vi stannade kvar dessutom erbjöd sig Jon och Marie att köra oss….Härligt med så fantastiska vänner.

Så i går morse hämtade de oss och vi hann sitta ner och ta en kaffe ihop innan det var dags för Coccos att tassa in på veterinärstationen. När hon förstod att vi skulle gå så ville hon absolut följa med…..alltid lika svårt lämna vid sådana här tillfällen….

Efteråt gick Svante och jag för att äta en lunchmacka i lugn och ro och faktiskt prata lite ordentligt om vad detta kan innebära…..vi vet ju att vi inte kan ha kvar henne hos oss för alltid…”för alltid” finns ju inte….men hur tänker var och en av oss om olika scenarion?? Vi ogillar ju att “klia oss innan det kliar” men vissa saker är också bra att ha pratat igenom innan det blir akut läge och känslorna kan spela in mycket……..det var en fin lunch med bra samtal och vi vet vad vi vill och vi tänker lika……något som känns bra…..

Ett par timmar senare gick vi till kliniken då vi inget hört men klockan var mer än de sagt det trodde den skulle vara när vi skulle kunna hämta…..men vi fick beskedet att hon fortfarande sov…..så Svante passade på att kela med en katt som bor på vetrinärstationen!!!!! Nu ska man då veta att Svante absolut INTE är en kattmänniska!!! Men den här drogs till honom och han passade på att få lite “pälskärlek”.

Vi gick iväg en sväng till då de sa 30-60 minuter till…..när vi kom tillbaka efter 60 minuter trots ingen ringt nu heller så var hon vaken……men så stressad och pep som tusan!!!

Allt hade gått bra. Vi fick med oss mediciner, smärtlindring till kvällen och morgonen samt antiinflammatorisk medicin och antibiotika för 5 dagar. Återbesökstid om en vecka. De var så snälla där och det kändes jättebra.

När vi hade lämnat henne så hade vi frågat om de kunde ta bort hennes tandsten samtidigt när hon ändå var sövd och det var inga problem vi skulle få “discount” det skulle kosta mellan 80-110€ extra……Allt som allt slutade notan på 240€ inkl. mediciner, analys, operation, borttagning av tandsten, tratt…….ja hon fick tratt….Tratt på båt?? Tjohej!!!

Men vi väljer att se fördelen med att vara på en båt….vi har henne nära hela tiden!! Så hon kan vara utan tratten ganska mycket. Men på natten och så fort hon inte är där vi är så är tratten på.

Nu tar vi det lugnt så hon får läka och vi inväntar provsvaret som vi inte riktigt vet hur lång tid det tar.

I natt sov vi så där…hon var fortfarande ganska stressad igår kväll fast vi var en stund i Jon och Maries lägenhet så hon skulle få mer utrymme att vakna till….men så tyckte vi att hon kunde få sova i vår säng…..där hon annars bara är när det är mycket vågor och då när inte vi är där….eller ja, om vi seglar och en av oss ligger i sängen kan hon vara det med men bara då. Men nu tänkte vi att det kanske kunde lugna henne att vara nära oss…..2 vuxna personer, hund med tratt på 100 cm….mysigt….men faktum är att hon lugnade sig rätt mycket och sov trots allt långa perioder fast vi kanske inte gjorde det men det kan vi ta igen 😉

Idag när vi åkte in till land så fick hon desstutom träffa sin “kompis” Bror drygt 2 år som varit här med sin familj i 6 veckor – ännu ett barn som förälskat sig i Kapten Coccos 😀 Coccos blev så glad att se honom och viseversa. Idag skulle dessutom vara deras sista dag här….Något som slutade med att vi fick 2 kassar mat, dryck och “bra o ha saker” med oss till båten som de inte kunde ta med hem!!! Julafton för oss, så grymt uppskattat samtidigt som vi och dem nu bidrog till att lite minska matsvinnet…….något som såklart ligger oss varmt om hjärtat och som vi blivit mer observanta på sedan vi kastade loss……dessutom har vi ju mindre förråd, samt liten kyl med endast frysfack så vi är ju bättre på att använda det vi har istället för att köpa för mycket nytt och behöva slänga…..

Dessutom vill vi tillägga att det var så härligt att se och höra hur de använde föräldraledigheten till att vara tillsammans i familjen alla 4 och uppleva saker ihop.

Så med en kyld flaska cava i en av påsarna så säger vi Tack för detta, och nu firar vi att Coccos är här med oss, operationen är klar och tacksamheten efter att ha fått möta lille Bror och hans familj samt att ha fantastiska vänner som Jon och Marie!