En sak som vi ville göra denna gången på El Hierro var att se lite mer av ön så hyra bil stod väl på önskelistan, något som vi mycket sällan gör. Efter att ha frågat runt visade det sig att det är liiiite krångligt att göra det härifrån La Restinga. En av orsakerna till att vi ville hyra bil istället för att åka buss som vi normalt gärna gör är ju Covid-19 men även att kunna ha med oss Coccos. Nu visade det sig att vi ändå skulle behöva ta bussen till flygplatsen för att hyra bil där vilket tar ungefär en dag då bussarna går väldigt sällan och byte skulle vara nödvändigt. Istället bestämde vi oss för att ta bussen till den större staden Valverde för att se något annat och kanske hitta lite bättre mataffärer. För sanningen är ju att de just nu inte har några aktiva fall av Covid-19 på denna ön så är det någonstans vi ska åka buss så är det väl här 😉

I fredags gick vi upp tidigt för att hinna ta en promenad med Kapten Coccos i lugn och ro innan bussen skulle gå klockan 9.00 (nästa först kl. 12.30 och på denna ön är det siesta på eftermiddagarna så stängs butikerna). Så på bussen längs slingrande vägar började vi förflytta oss från detta lite kala lavalandskap vid havet genom pinjeskogar och växtligheter för att slutligen komma in i total dimma…..eller?? Nä det var inte dimma, det visade sig vara ett moln som drev förbi rakt över vägen. Valverde eller rättare sagt Villa de Valverde ligger 571 möh och är den enda öhuvudstad som inte ligger vid vattnet.Vi hade alltså tagit oss bokstavliggen upp bland molnen! När det för en stund var “molnfritt” på denna nivån så kunde vi över molnen längre bort se toppen på Teneriffas Tejde. Det såg inte ut att vara så långt bort så det var svårt att föreställa sig att det dessutom ligger en ö mellan El Hierro och Teneriffa (La Gomera).

För att vara en större stad och huvudstad så får man väl ändå säga att det inte var så där jätte mycket liv och rörelse här heller men lite mer hus och butiker såklart. Vi började med att promenera runt och se vad som fanns. Härligt med backiga städer men det är nog svårt med rullator eller rullstol……Vi tog såklart sikte på kyrkan som brukar vara i centrum. Det var den nog men stängd och väldigt stilla runt om. Det var en vacker kyrka och väldigt annorlunda med porten vid sidan.

Vi hade till 13.10 på oss att traska runt och se oss omkring, gå till olika matbutiker för att kolla priser och jämföra. Japp det blir så när man lever så här och dessutom så har vi ju tiden att göra det. Fick med oss en del bra matvaror som vi inte hade hittat alls i La Restinga så det var bra. Vi passade även på att köpa en flaska lokalt vin, lite dyrare för att vara här (vilket innebär i prisklass med bland de billigare vinerna på systemet…haha). Den ska avsmakas när vi har 4 års jubileum som båtnomader den 16 oktober.

Nöjda med dagen och ingen längtan alls att vara kvar längre utan det var alldeles lagom ,och kul att se något nytt, så satte vi oss på bussen för att göra den magiska resa tillbaka ner till La Restinga. Enkel resa tog ca 1 timme och man får ju se väldigt mycket på vägen, dessutom är det lite billigare än att hyra bil även om det inte är jättedyrt att hyra bil här heller. Bussresan kostade 2,36€/person.

Så nu är vi redo att lämna ön, igen…..eller???

Jag vet inte men det är lite magiskt för varje gång vi tänker att vi ska göra det så dyker något upp så vi skjuter på det lite till men det känns helt okej faktiskt. Vädret är lite nyckfullt just nu och jag har stått i valet och kvalet på om jag ska boka flyg till Sverige i november eller inte vilket också har lite betydelse för hur vi behöver planera…….ja tro det eller ej men ibland försöker vi i alla fall att planera sedan kan det ju bli lite si och så en plan kan ju alltid ändras 😀 Men nu är flyg bokat från Gran Canaria i mitten på november så innan dess behöver vi vara där igen. Nu ska vi bara se vart lågtrycket tänker ta vägen som ser ut att dra in över Azorerna till helgen och det kommer påverka vädret även här runt öarna.

Förutom utflykten så flyter våra dagar på med promenader, arbete eller pyssel på båten eller för mig online, tillvaron är väldigt behaglig här.

Sedan får vi inte glömma att vi haft lite oväntade och roliga möten med nya människor här och då inte bara lokalborna. För en vecka sedan kom det in en dansk båt med en barnfamilj. Barnen som var 2 och 5 år gamla var först väldigt blyga men Coccos blev populär direkt så det dröjde inte länge förrän vi inte kunde gå förbi deras båt utan att det skulle vara lite kramkalas med Kapten Coccos som så gärna ställer upp på sånt…….en stund. Vi förstod att barnen var väldigt förtjusta i den stora sköldpaddan som bor här i marinan så ett litet macramearmband med döskalle och sköldpadda blev en uppskattad present.

Efter det dröjde det inte länge förrän barnen ville komma på besök ombord på Black Pearl. Sagt och gjort. Det blev en mysig stund med stora barnögon som hittade nya saker att titta och känna på hela tiden på vår båt….och det finns ju en hel del eftersom det är som en liten loppis att komma ombord hos oss. Det är ljuvligt när barnen har kommit skuttande mot oss när vi kommit ner på bryggan, en äkta glädje som bara barn har som smittar. Kul också att de köpte vårt sista exemplar ombord av boken om Kapten Coccos Äventyr så nu ska den få följa med denna danska familjen mot nya äventyr, antingen till Karibien eller Brasilien.

Det kom även in en stor vacker ketch i helgen med engelsk flagg, en Swan 65 närmare bestämt. På kvällen när det var dags för solen att gå ner så hör vi plötsligt en trumpet ljuda från den engelska båten när det var dags att ta in flaggan. Då såg vi även att det satt en svensk lite flagga i babords spridare. Nyfikna på både båt, trumpet och om det fanns någon svensk gäst ombord så traskade vi bort mot kajen när vi ändå skulle gå kvällspromenad. När vi närmar oss båten så står vakten där och pratar med en man på däck så vi vill först inte störa men så hör vi mannen prata in i mobilen på svenska för att få översättning till vakten som bara pratar spanska. Vakten får syn på oss och säger “Sueco!” Han känner igen oss och vänder sig direkt till mig….hm….ja vi tränar ju spanska men att prata det är jag fortfarande inte så bra på men jag förstår en del. Det visar sig att Mats som är kapten på båten vill lägga sig på den sidan där vi ligger med flytbryggor eftersom det är galet ryckigt vid kajen och risk för att båten tar skada. Det var ju det vi upplevde med när vi var där. Det enda problemet här nu var att denna vackra båt är alldeles för stor för flytbryggorna. I vanliga fall hade det säkert gått att lösa längst ut på änden men något har hänt på bryggorna så det är spännband på flera ställen på vår brygga och de har valt att bara lägga små motorbåtar längst ut så det är alldeles för riskabelt. Vi pratar med Mats och sedan dyker även Ulf och Sophia upp och hälsar. De är svenskar allihop, det är bara båten som har engelsk flagg. Vi bestämmer att vi går och hämtar vår bräda som vi använde för att lägga utanför fendrarna och se om vi kan hjälpa dem fixa till det så bra som möjligt. När vi har gjort det bjuder de ombord oss och vi får se denna vackra båt på insidan och sedan berättar de att de är 4 ägare och att de kör charter med den. Just nu här på öarna och sedan ska de även över Atlanten. De berättar även att de 2023 ska vara med i det planerade 50 års jubileum av Whitbread round the world race, som ska seglas efter de förutsättningar som rådde 1973!!…och som vanns av just en Svan65 Det var kul att prata segling och höra deras planer med båten. Vill du veta mer om dem och båten så hittar du dem på www.sailbluemagic.se samt instagram med samma namn.

Dagen efter var vi uppe tidigt eftersom jag skulle ha utbildning i Medicinsk Barn och Ungdomsyoga online men vi hann gå ut på bryggan och lyssna när Ulf spelade en fanfar vid kl. 8 när solen gick upp. Svante hjälpte dem sedan när de lämnade hamnen för att gå till färjehamnen på ön för det hade varit alldeles för ryckigt i båten under natten. På måndagen dök sedan Ulf upp här då han hade hyrt bil och kört ner för att åka med en dykbåt ut. Vi fick en mysig pratstund med honom och varsin tröja som tack för hjälpen. Vi ser fram mot att följa både S/y Blue magic och danska Globe på deras äventyr och önskar dem all lycka till.

Ha en fin kväll!

Sanna, Svante & Kapten Coccos