Så var vi då redo att ge oss av igen förra helgen…..men….stormen Barbara närmade sig och enligt prognoserna skulle de sydvästligaste öarna ( som är El Hierro och La Gomera) känna av det en hel del så vi valde att stanna kvar och invänta att den skulle dra förbi.

När vi nu ändå skulle vara kvar lite till tänkte vi passa på att göra lite mer saker när vi ändå ligger i hamn. Jag jobba undan och förbereda utbildningar och Svante skulle passa på att skrapa däcket och måla det, något vi behövt ett tag nu och vi hade det vi behövde ombord. (vi har ett plastat plywood däck)

Sagt och gjort satte han i gång. Så plötsligt efter att jag hade haft en onlinecoachning så kommer han infarande i båten och hämtar pengar???? Jag frågade varför och fick ett svar man helst inte vill få på en båt……

“- Jag köper epoxy av Will (vår engelska båtgranne några båtar bort) för vi har hål i däcket!!!”

“_ Det är inte sant….” hann jag tänka innan jag gick upp och minnen från innan vi åkte dök upp när Svante fick byta ut en hel del av däcket på babord sidan då det var ruttet. Jag gick upp och tittade och Svante hade öppnat upp ordentligt redan för att kunna se hur det verkligen såg ut. Vi kände väl båda att det ändå var tur att vi såg detta nu när vi ändå ligger i hamn och inte ute i en ankarvik.

Det enda rätta att göra är att ta bort allt mjukt trä och lappa och laga med nytt…nu hade vi ju turen att ha en båtgranne som hade flera kilo epoxy tillövers så den dagen som hela däcket behöver läggas om kommer denna lagningen antagligen vara den bästa delen av hela däcket.

Hamnkaptenen var dock inte så glad när vi tog iland all vår utrustning på bryggan, men han lugnade sej när han såg att det var för att vi skulle måla däcket och att det inte skulle ligga på bryggan längre än nödvändigt. Så det slutade med en billigare vecka i hamnen denna veckan….tackar tackar!

Lite annat kul som hänt…..det har plötsligt dykt upp flera svenskar här i La Restinga, något som är väldigt ovanligt. Vi får ofta höra av lokalbefolkningen att det är ovanligt med skandinavier här (mycket tyskar däremot). Det var barnfamiljer som var här kort innan de skulle vidare. Någon skulle gå med ARC:en till Karibien och den andra familjen hade med som plan att gå över och tanken är att de ska vara ute 1 år. Lång planering och så råkade det bli “corona året” som det ska göra sin dröm. Fördelen kan ju bli att det inte är så mycket båtar på de ställen de kommer till. Vi kände än en gång hur skönt det är att inte ha någon tidspress med vår segling….

Ännu roligare är ett mail vi har fått från den danska familjen på Globe!

“Tack för sist! Det var så trevligt att träffa er! När vi sa adjö på bron och du gick med Coccos, lekte barnen mycket glatt på däck och ropade “Svanteeee” och “Sannaaaa” över hela La Restinga. Lin fick inte riktigt till namnen så det blev en blandning av Svante och Sanna blev Svanna och Santa, men vi lärde henne det 🙂 Lin säger faktiskt ibland “upp till Sanna”‘ trots att det det snart är lite tid sedan vi sa adjö.

Piratklistermärkena har Vito (och Lin) klistrat på dörren till sitt rum. Vito kallar er också ‘The Reverse Pirates’, som han har skrivit till sin bästa vän hemma i Danmark i ett resebrev och har också berättat om ert coola skepp. Vi har läst om kapten Coccos och Vito tyckte att det var särskilt roligt med “hundrumpan” och den lilla maneten och Lin känner naturligtvis igen Coccos.

Ja allt kan hända när man lever på en segelbåt.

Så här i efterhand är vi rätt tacksamma (känns lite som det var meningen) över att stormen Barbara drog förbi väster om Kanarieöarna och det lovades stormbyar på framför allt La Palma och El Hierro så vi valde att stanna lite till och passa på att fixa däcket…….“Things happens for a reason”

Här är lite bilder från andra härliga saker här i La Restinga, en vacker kväll, en fyrbent Kapten som INTE tycker besättningen ska spela kort och en Kapten som övervakar matlagningen nere i båten från sittbrunnen…..

Varma Kramar från oss!

Sanna, Svante & Kapten Coccos