Jag ser dig, ser du mig? I väntan på nya äventyr

Då sitter jag på en flygplats igen och låter mig fascineras över människor, möten ( hur människor ser varandra och inte ser varnadra), förväntningar och ja, mina egna förväntningar för kommande äventyr som troligen väntar när jag kommer tillbaka……..

Än en gång sitter jag och väntar på att lämna Sverige bakom mig. Veckan har varit fylld med känslor inför min yngsta sons student som innebar härliga stunder med familjen men även en glädje och lycka som lyser i studenternas ögon inför livet som väntar…..Jag har dilplomerat ännu ett gäng med instruktörer i Medicinsk Barn och Ungdomsyoga och slogs lite över hur livet har rullat på sedan min bästa vän och kollega lämnade jordelivet……samtidigt som saknaden fortfarande är otroligt stor så känner jag mig inte längre ensam i detta som första året då jag nu har mitt begynande team som börjar ta form och som finns vid min sida att bolla tankar, ideer och utveckling……..från detta så kastades jag ju även än en gång in i min kropps begränsningar när jag hade telefonsamtal med min läkare, ”handspecialisten”, om att den blivit sämre igen och jag då fick en tid dagen efter jag skulle flygit tillbaka…..vilket resulterade i att en dag gick åt till att leta bra plan för ombokning utan att behöva stanna kvar för länge…….för det är ju faktiskt så att vi har ”lite” vi har tänkt göra denna gången när jag kommer tillbaka…..Men det slutade ju bra och blev bara 2 dagar extra så här sitter jag nu efter att ha fått 2 kortisonsprutor och en förhoppning om att det blivit någon inflammation och att vi slipper operation men allt är förberett för operation med prover efter sommaren om det inte har hjälpt…..så nu håller vi tummarna!

Jag har nämnt det tidigare men även när jag är själv så är mina måltider mobilfria….något som ibland är en utmanning men jag vet att jag uppskattar maten så otroligt mycket mer samt att det är rätt intressant att i lugn och ro sitta och äta samtidigt som jag tittar på människor runt mig…..

En grupp med människor kommer, får ett bord, det är glada och man ser gemenskap…….familjen som försöker få barnen att bestämma vad de ska äta och ett barn som högt säger ”det luktar sprit” när han av sin mamma får en handspritservett att tvätta händerna med…….de asiatiska paret där det är kvinnan som beställer på engelska medan han berättar vad hon ska beställa…..den norska arbetsgruppen bredvid mig där 2 äter och 2 sitter bredvid lite på väg och pratar vilket tydligt påverkar de som äter att vara lite stressade……den ensamma mannen med hörlurar men som också ser ut att reflektera över livet runt om och sedan har vi alla ensamma personer men även par som sitter i sina mobiltelefoner…….den ensamma kvinnan som inte lyfter blicken till servitören när han frågar vad hon vill ha….hon svarar bara med blicken fortsatt i mobilen…..eller det i min värld den sorgligaste bilden under min måltid idag…..det yngre paret (runt 30 år) där hon sitter och tittar i mobilen hela tiden och jag menar verkligen hela tiden……till slut går han en sväng…han kommer tillbaka, säger några ord till henne hon svarar men tittar inte på honom utan fortsätter att le mot mobilen…..detta upprepar sig 3 gånger som han återkommer och försöker få hennes uppmärksamhet utan framgång….Och jag kan inte hjälpa att fundera lite……

Vad är det i nuet som är viktigare än sociala medier eller internet överhuvudtaget?

Låt mig citera en utav mina inspiratörer, jag vågar nästan säga “Guru””, Jon Kabat Zinn ” Att vara medvetet närvarande i nuet innebär att vi är uppmärksamma, accepterande och klarsynta av att verkligheten är som den är. Det öppnar våra ögon för det faktum att livet består av en serie ögonblick. Om vi inte är helt och hållet närvarande i dessa ögonblicken kan vi gå miste om de mest värdefulla vi har i livet och aldrig inse hela rikedomen och vidden av våra möjligheter till mognad och förändring. En begränsad medvetenhet om nuet leder ofta ofrånkomligen till andra problem , skapade av våra omedvetna och automatiserade handlingar och beteenden som ofta dikteras av en djupliggande rädsla och otrygghet. Sådana problem har en tendens att hamna på hög om man inte gör något åt dem och man förlorar tron på att man faktiskt själv kan göra något åt dem eller åtminstone hur du låter dig påverkas av dem. ” Till exempel så blir det svårt att veta vad man själv vill…..vad är mina drömmar, mål , min längtan bland alla andras jag ser? Känslan av att känna sig kass för man inte lever sitt liv som andra b.la ……det spelar ju ingen roll vad andra gör utan för mig spelar det roll vad jag gör och att jag vet vad jag vill och jag vill inte förvirra mig bland alla andra igen som jag en gång gjorde…..

Vad är det på sociala medier eller internet som är viktigare än nuet???

Jag vågar påstå att sociala medier ofta blir en flykt från nuet….och jag känner det själv ibland så jag är absolut inte bättre men jag försöker jobba med att bli medveten om när det händer…….jag vill inte ta upp mobilen och se vad alla andra gör för att jag känner mig obekväm med att jag sitter här själv och äter för då tar hjärnan och ögonen över flera av mina andra sinnen som kanske inte används riktigt lika ofta som t.ex smaken…….jag upplever inte maten jag äter……jag missar känslan jag känner när jag sitter där som denna gången består av skräckblandad förtjusning över det som väntar i sommar samtidigt som jag kunde känna en känsla av lycka och att vara nöjd med allt jag upplevt denna veckan……jag hade missat det om jag under min måltid istället satt med näsan på exempelvis facebook och tittade vad alla andra gjorde…….Men jag skriver ju nu….haha…..visst gör jag det men det ingick i min plan när jag kom till flygplatsen och hade 4 timmars väntetid att efter maten skulle jag passa på att jobba lite…..så där är jag nu 😉 Och en annan viktig sak……när jag sitter och tittar upp under maten så kan jag hälsa på människor, ge ett leende, möta deras blickar, bekräfta och få tillbaka …..till exempel så var det tydligt hur personalen frågade de som ”tittade upp” om maten var bra men de som satt och tittade i mobilen fick aldrig ens frågan……

Jag menar inte att man måste låta bli men jag tror det är viktigt att ha dem med oss allihop…..bli medvetna om våra handlingar även de små, inte gå på autopilot eller rutin utan medvetet välja och våga fråga oss själva “varför gör jag detta just nu?” …..livet är nu, det som pågår runt omkring oss, det mesta på facebook finns kvar imorgon också eller om en timme 😉

Jag känner ju ärligt själv att ofta när jag är i Sverige så faller jag in i mer mobilanvändande än annars och jag tycker inte riktigt om det, samtidigt som jag har kontakt med folk där men nästan varje gång jag ska svara någon så kollar jag något onödigt också…..så just nu skulle jag vilja ha en liten ”mobildetox” tror jag …..haha……vilket troligen kommer rätt snart automatiskt och som jag längtar!!!!

Vi planerar ju att röra på oss lite ingen…..och inte så lite heller nämligen närmare 900nm det längsta vi någonsin har seglat……så vart ska vi???

Rätt svar Azorerna…..eller ja, det är målet men det kan bli lite tuff segling dit då det är motströms från Kanarieöarna så det kommer ta ett tag men det går ju desto fortare tillbaka efter sommaren sedan om vi vill ner igen 😀 När vi seglade från Marocko tog det ca 5 dagar till Kanarieöarna eftersom vi hade lite lite vind ett tag där och här räknar vi med att det kan ta upp till 10 dagar så det kan bli ett tag på havet och vi ser med spänning fram mot detta!! Både att se ett nytt ställe såklart men lika mycket för att uppleva så många dygn till havs bara vi med naturen……….där har jag min ”mobildetox” delux och under seglingen är det svårt att inte vara närvarande…..vi är ju ett med naturen <3

Det blev ett långt inlägg men kanske är det så att jag egentligen inte vill jobba eller ??? Haha…..skämt å sido dags att göra ett ryck innan vi lyfter.

Ta hand om dig så återkommer vi snart och berättar mer om våra planer!

Varm kram

Sanna