Senaste veckan har minst sagt varit en känslomässig berg-och dalbana där vi först landade i känslan av stark medvind och glädje för att sedan plötsligt känna stark motvind med stampig sjö där man bara vill gå och lägga sig för att sedan vakna och allt är över……hm….

Japp vi lever…..

Vi har lyst med vår frånvaro men det beror helt enkelt på att vi har haft mycket att göra med 2 båtar i viken där det emellanåt varit surfvågor på ett par meter och ibland har vi jobbat mer på båten då saker har gått sönder (bl.a akterstaget som erjat och efter en stökig natt gick trälisten av på en sidan i fören och halkipen – den man drar tampen igenom föll överbord) sen har vi lagt mycket tid på det här med att hitta motor……

Jag har haft mycket onlinejobb vilket också gjort att jag blir datortrött .

Kort sammanfattning….

Vi ligger kvar i Pasito Blanco med 2 båtar ( Black Pearl är alltså inte såld). Kapten Coccos mår fint och trivs på nya båten med mer ytor att röra sig på.

Ni som har facebook har ju fått lite mer uppdateringar på vår facebooksida (Black Pearl of Sweden) längs vägen då det är lättare och mindre jobb med bilder m.m där.

Låt oss prata om det där med motor…..

Motor….ja det känns ju viktigt och vi har kämpat med att inte göra något förhastat alls utan ha is i magen. Det är oerhört komplicerat med tullreglerna här på Kanarieöarna så att hitta en begagnad motor på öarna vore såklart det ultimata.

Hur stark behöver den vara som minst? Behöver vi byta propeller? Frågorna som snurrat är många och alla man frågar har olika vinklar och synsätt kring detta. Men vi landade i att minst 60hk vore bra att ha till vår 14 ton tunga “blåval”

Vi berättade för alla möjliga kontakter som vi har här att vi behöver en motor, minst 60 hk. Det skulle snällt sprida det vidare. Det dröjde inte länge förrän vi var i Arguineguin och vår ”fiskegubbevän” (han som fixade nytt ankare åt oss för 20€) glatt berättade för oss att han hade en vän i Las Palmas som skulle få en motor dit från Lanzarote. Den skulle vara som ny och vara en yanmar på 55 hk. Lite i minsta laget men vi skulle kunna få den för 1000€. Vi kände att vi borde åka och kolla på den i alla fall för det priset. Det har inte funnits många motorer på marknaden och 55 hk skulle ändå vara bättre än inget. Vi planerar inte att gå några kanaler just nu så då skulle vi i alla fall ha en motor, vilket känns bra när man ligger på svaj. Det går ju att byta upp sig framöver.

Efter många spanska, snabba meningar så fick vi veta att motorn skulle finnas i Las Palmas om ungefär 2 veckor så då skulle vi komma tillbaka till honom och bestämma mer. Vi var där efter 2 veckor, en fredag, och fick då nya direktiv – på måndag kl. 8.00 skulle vi infinna oss i Arguineguin igen och då skulle vi tillsammans med honom och någon chaufför han fått tag i åka till Las Palmas och titta på motorn.

Vi är absolut inga morgonpigga personer då det är svalt och skönt här på kvällarna så är vi gärna uppe sent. Men vi tog bussen 7.30 och var på plats i Arguineguin 5 över 8. ”Nada”……..Klockan blev 9.00, 10.00……vi vet ju att spanjorer ofta har lite svårt med tiden…..antingen kommer de väldigt sent eller inte alls, så tålamod.

Vi satt och tog lite frukost och tittade ut över stranden och ankarviken. Runt 10.30 dök han upp, yrvaken. Han ringde ”chauffören” som inte svarade…….han vankade av och an, ringde och ringde. Pratade med andra gubbar. Det blev lunch. Vid satte oss och åt. Då kom han och sa att mannen skulle ringa upp kl. 14. Vi satte oss åter vi havet och väntade. 

Sen var han försvunnen!

Vid 15 gav vi upp och tog då bussen tillbaka till Pasito.  Så här var det några gånger. Tillslut fick vi följa med honom till en vän i Arguineguin som hade en motor i sitt vardagsrum!!! Ännu en fiskare. Motorn i sitt hus skulle han ha själv. Han hade renoverat och bytt delar på den länge. Han var oerhört stolt över sin motor. Han ringde mannen i Las Palmas. Vi bytte sedan telefonnummer och Anger (mannen med motorn i vardagsrummet) lovade höra av sig så snart som möjligt.

Ja,ja tänkte vi. Men dagen efter fick vi ett meddelande på whats up att på måndag kl. 11 skulle vi åka till Las Palmas!

YES!!! Nu händer det, tänkte vi….dock fortfarande försiktigt hoppfulla.

På måndagsmorgonen så skickade jag iväg ett meddelande innan vi skulle gå till bussen för att kolla så det verkligen blev av. Svaret blev, kanske vid 14!?!? Han skulle höra av sig.

När vi fått veta detta ”dyker 2 motorer till upp”. En fick vi tips av en spanjor i marinan av, den skulle vara en Sole på 59 hk . Mannen som hade den var mekaniker så den var säkert i bra skick men lite väl dyr för budgetseglare som oss, 5000€. Hade det varit fler hk kanske det hade känts bättre. Det dök även upp en annan av samma märke men med 88 hk fast på Lanzarote. Hur skulle vi få den hit?  Vi började undersöka detta, vilket inte var så lätt alls!!! Framför allt inte då denna måndagen var en röd dag. Den motorn skulle vi kunnat få för 3500€ vilket kändes bra med den storleken.

Vi kände nu att det nog var en mening med att det inte blivit något med den andra som krånglat.

Då plingar det till och ett meddelande från Anger dyker upp. Han är just då själv i Las Palmas och tittar på motorn och säger att den ser ok ut. Han skickar bilder på nycklar och andra detaljer.  Han hade alltså åkt dit?

Vi kände att vi hade släppt den men fick lite dåligt samvete för honom som lagt sin tid på att åka dit. Vi skrev vänligt att vi hade hittat annan motor som skulle passa bättre då den andra kändes i minsta laget till vår båt. Han svarade att det spelade ju inte honom någon roll vilket vi valde. Han förstod. Skönt!

Det dröjde en stund sen hörde han av sig igen. “Hur stor båt har ni?” Vi svarade och då skrev han att vi skulle kunna få köpa hans motor i vardagsrummet för 2500€ då den var i största laget till hans lille fiskebåt. Den skulle vara på 60hk. Vi tittade på varandra och skrev 2000€, han sa ja.

“Ni kan komma och hämta den nu.”

“Vi behöver bara lösa transport först. “

“Det löser jag, ni behöver inte betala extra.”

Vi kastar oss på bussen, överlyckliga.  Tänk att det skulle bli så bra. Han startade motorn i vardagsrummet för att visa att den funkade. Den funkade direkt! En stor kranbil dök upp mellan de smala gränderna. Det tog tid för den att komma runt alla hörn….jösses…..så stor bil för vår lilla motor. VÅR MOTOR!! Vi hade en motor!!! Lyckan var total.

Medans lastbilen krånglade sig in tackade Anger för sig efter att ha visat bilder på sin söta lilla fiskebåt som vi mycket väl vet vilken det är i Arguineguin. Han visade även bilder på båten han jobbade på.  Anger behövde hinna med färjan till Teneriffa där hans arbetsbåt skulle utgå ifrån. Så han fick pengarna, gav lite till chauffören och sprang därifrån. Vi fick inte plats i lastbilen så vi kastade oss in i en taxi (något vi aldrig åker) för att hinna före bilen till grinden i Pasito Blanco för annars skulle inte lastbilen få komma in på området. Det gick hur smidigt som helst och de tackade glatt för sig. Vi köpte en flaska cava och åkte ut till båten för att landa. Klockan var nu 20.00. ÄNTLIGEN!!!

Å då var väl allt frid och fröjd?

Nä det var ju den där motvinden då…….

Morgonen efter när vi hade haft vår lilla ”surfstund” efter kaffet så kommer Svante till mig och säger; Jag har något tråkigt att berätta……” vad har hänt nu?? Så många scenarion som hann swisha förbi i mitt huvud……

”Motorn har bara 47hk!”

”SKIT!”

Luften gick ur oss. Hade vi nu lagt drygt 21000:- på en motor vi inte kan använda?

Hade han lurat oss??

Men nä, det trodde vi faktiskt inte, det kändes inte så. Jag skickade ett meddelande till honom på whats up och fick svar ganska snabbt. Han menade fortfarande att den var på 60 hk och hade suttit i en stor segelbåt. Vi skickade informationsbilderna från internet vi hade utifrån numret på motorn. Då fick vi ett meddelande tillbaka som kändes lite skamfyllt och han skrev att han inte visste när han skulle vara tillbaka men självklart skulle han ta tillbaka den då. Nu kändes det som om han hade blivit lurad egentligen.

Vi pratade lite och bestämde oss för att fråga honom om det var ok om vi försökte sälja den då de inne på marinan var lite oroliga att den skulle bli stående där. Han sa ok till det så vi la ut en annons på ”kanariska blocket”och ganska snabbt hörde många av sig. Mekanikerna inne på varvet hade tittat på den med och sa att flera delar var utbytta och det var en motor i mycket bra skick men som sagt för liten till oss. Vi var också tydliga till Anger när han bad om ursäkt, att vi inte var besvikna på honom utan mer på oss själv för vi var slarviga, han hade inte gjort något fel och det kändes viktigt förmedla det till honom som ju faktiskt erbjöd oss sin motor han har lagt ner timtals med arbete på för att fixa till åt sig själv. Han berättade att han inte hade haft råd med motorfärg men fått tag i den gula av en vän, där av var den gul och vid första anblicken tror de flesta då att det är en Vettus som är en grymt bra motor men det var en Perkins.

Flera meddelanden fram och tillbaka med flera intressenter och plötsligt dyker det upp ett bekant namn. En svensk kille som köpte en båt som legat övergiven i Arguineguin länge. Vi visste vilken båt det var och hade träffat Oscar en gång innan. Han hade då en trasig motor(icke fungerande) men vi hade inte tänkt på honom. Båten är en Endurance som vi hade fast utan ketch och han är som vi, budgetseglare. Det visade sig att han låg i viken bredvid så vi bestämde att han skulle segla hit sin båt så kunde han titta på motorn och igår så bestämde han sig så nu ska Svante hjälpa honom imorgon med lösa hur och när den ska i båten och allt vad det innebär. SEN…..kan vi ta tag i att hitta ny motor till oss igen. Lite håller vi tummarna på att den på Lanzarote finns kvar ( den med 88 hk), har vi tur så. Men en sak i taget…….ja……det blev en liten historia igen….

Klart vi lärt oss mycket av detta äventyret och vi kunde varit noggrannare såklart men det gick så fort där när han skulle iväg och allt kändes bra. Men vi köper inte en motor igen utan att kolla serienumret ordentligt först 😉

Alltid är det något och livet här ute är aldrig tråkigt!

Mycket mer kan sägas efter så här lång tid från bloggen men vi börjar här i det aktuella läget precis just nu…..

Jag insuper doften av de nyskördade mangosarna bredvid mig som vi fått av en spanjor i området och känner just nu bara ren och skär tacksamhet……..ibland känns det motigt men även när det känns som motigast så är det alltid väldigt mycket som är bra också……..

PS Tack Staffan för efterfrågan av inlägg som dröjt då vi haft mycket att göra på många plan och därför tog sommarlov från blogg och videos, ditt meddelande fick mig att få “tummarna ur” 🙂

Skepp ohoj för nu!

Varm kram Sanna, Svante & Kapten Coccos