Så är då julen över även i år….förra julen firade vi på Kap Verde i värmen så det var inte nytt för oss i år att inte vara “hemma” på julen….eller hemma och hemma…det är vi ju egentligen eftersom båten är vårt hem nu 🙂 Men visst har vi längtat lite efter våra barn men de har varit på egna “juläventyr” och vi vet att de har haft det väldigt bra….det är det viktigaste.
Men hur som helst blir ändå denna julen lite speciell, vår första jul i vårt “nya” hem, på båten. Vi hade i den bästa av världar varit i Portugal och firat jul med lite mer värme än vi har här i Holland…men vi har även hela tiden varit inställda på att eventuellt inte komma längre än till Danmark beroende på väder och vindar och då känns det faktiskt fantastiskt bra att ha kommit ända till Holland!!
Vi känner även att vi gjorde helt rätt val som valde att gå in i de holländska kanalerna som vi gjorde istället för att kasta oss in i Engelska Kanalen direkt med lite osäkert väder som det såg ut att vara på väg in….det osäkra vädret var stormen Urd som drog in över Sverige i går. Vi är väldigt glada att ligga tryggt här inne i Gronningen. Visst blåste det upp lite här med och det har gungat men inte värre än att vi har kunnat sova gott på natten utan att behöva springa upp och kolla tampar och läge stup i kvarten.
Vår julafton blev onekligen annorlunda på flera sätt….förutom mys på båten med lite inköpt svensk mat från Ikea så fick Svante en tid för tatuering på självaste julafton! Vi hade båda några motiv vi önskat göra ett tag och gick av en slump in till en av alla de tatuerare som finns i denna stad. Han hade fullt upp att göra precis som de andra men ville självklart hjälpa oss att skapa ett minne från Gronningen denna jul så på julaftonseftermiddag under “Kalle Anka” så fick Svante sina två tatueringar på kroppen. Den ena var ett snäckskal, det vi har som vår logga…..ett motiv Svante har önskat länge, innan vi träffades och att han sedan av en slump vi något tillfälle kallade mig för “Snäckan”, något min pappa alltid gjorde när han levde (Svante hann tyvärr aldrig träffa min pappa) så det bemöttes med lite tårar första gången vilket gjorde den lite mer speciell…. Det andra motivet kom han på för inte allt så länge sedan…nämligen att hans och Elias namn går “ihop” SvantElia….runt armen…är du med?
Så vi tillbringade några timmar i tatueringsstudion “Final Touch” och fick höra på tatuerarens historier om hur han rest mycket i världen tidigare och tatuerat på olika ställen…och så delade han så klart med sig lite av vad man har på det holländska julbordet….Det är mycket potatis här…till allt och i alla dess former!
Så vår jul har varit lugn och stilla med sköna härliga promenader med Coccos runt staden som har en kanal som går runt alltihop….där kanterna är fyllda med husbåtar i olika skick och storlek….skratt, värme, spel och lycka har också stått på programmet.
TV? Nä just det….det är ju det också….vi har ju faktiskt valt att inte ha någon tv ombord på båten. Vi tittade lite på sista avsnitten av “Så mycket bättre” på ipaden men det är det enda. Vi saknar det faktiskt inte heller, inte det minsta. Vill vi verkligen se något så kan vi oftast det om vi har wifi och då blir det ju bara det och inget slötittande precis. Vad vi gör istället? Jo vi har blivit backgammon beroende b.la …haha….det spelar vi ett par gånger om dagen, ibland även yatzy och chicago, vi “pysslar/jobbar” och vi lyssnar rätt mycket på ljudböcker och ibland på radio. Igår t.ex så lyssnade vi på hockeymatcherna som våra favoritlag spelade (Växjö Lakers – Sanna, Leksand – Svante) och vi har även gått lös på att lyssna på Radioprogrammet som är Svantes favorit, “mammas nya kille”. Så man kan väl säga att på “tvplanet” har vi tagit ett steg tillbaka och det är oerhört skönt. Vi pratar och skrattar mer tillsammans än vi någonsin gjort och vi njuter av tystnaden och att bara vara i varandras sällskap, det behöver inte alltid sägas en massa heller….
Jag avslutar detta inlägget med att berätta att idag var det så även min tur att få en tatuering och ett extra minne av Gronningen och denna vår första jul i vårt “nya liv”. För min del blev det en lotusblomma, något jag önskat göra ett tag men inte riktigt hittat helt rätt motiv…men nu blev det av…Lotusblomman som tar sig igenom dyn och sedan blommar så otroligt vackert….för mig symboliserar den helt klart de tuffa åren av smärta som jag nu har bakom mig, jag har tagit mig igenom det och här är jag nu och lever min dröm…Jag blommar för fullt efter att ha tagit mig igenom “dyn”…Val av färg för kärleken till min familj som alltid finns där för mig och till livet…det liv jag väljer att leva……
Med detta vill vi önska er en god fortsättning från ett idag vårvarmt Holland!
En jul i Gronningen. Låter som en berättelse av HC Andersen. Om de två förväntansfulla och livsbejakande sanninssökarna. Efter mången strapats så hittar de friden och lugnet. Ackompanjerad av den hemlighetsfulla men tålmodiga Cocos.
Er berättelse har precis börjat…
Framför Er väntar ett äventyr. En resa full av beslut och nya sanningar. Att ständigt få testa sina invanda mönster… utan att känslan av otrygghet eller rädsla styr. Måste vara alldeles underbart. Känner att jag kommer läsa Er blogg mer som en chans att lära, än en beskrivning.
Min far nämnde Gronningen kommer jag ihåg. Han gillade Holland. Hans Holland var spännande och opretentiöst. Jag tror att han hämtade inspiration från detta land, inför sitt yrkesval som arkitekt. Tyvärr så finns han inte kvar i livet. Men hans berättelser om Holland och Gronningen lever kvar.
/Staffan
Vilken härlig kommentar! Vi blir alldeles varma när vi läser den. Tack!
Vi hoppas kunna dela med oss av livets med och motgångar, nya sanningar och vanor som detta nya liv kommer bjuda in till. Varma kramar Sanna & Svante