Min svärmor frågade oss flera gånger under helgens loppis om vi tyckte detta är jobbigt? Att sälja våra saker? Att ha människor som kommer in i vårt hem och tittar på våra saker?
Svar nej!
Nu blir det ännu mer tydligt att det här är verklighet…. I slutet av dagen idag så frågade hon om det ändå inte kändes lite overkligt? Å, Jo, det gör det….för att säga upp oss och att nu sälja våra saker, från vårt vardagsliv bara skriker om tydlighet om hur verkligt det här faktiskt är på väg att bli!! Äntligen!
Visst var alla nätkontakter galna från det vi lade ut det på facebook men alla människor som kom igår och allt vi sålde….det var helt fantastiskt!!
Men!!……ändå märktes det knappt att vi sålt något….haha….det är så det är med mycket saker som stoppats undan på vind, i källare och friggebod 😉 Idag var betydligt lugnare försäljningsmässigt…..går inte att jämföra men!!! De som kom köpte mer möbler inne vilket gjorde att det märktes helt klar mer idag än igår att vi fått sålt saker…Men i plånboken märktes det mer igår 😉 Vi vill självklart tacka alla som kom och bidrog till att vi kommer närmare målet genom att hjälpa oss att bli av med saker!! Vi är även så tacksamma över all hjälp vi fått av Svantes föräldrar, mina svärföräldrar under helgen. Helt ovärderlig! Att plocka fram, plocka bort, fixa kaffe, se till att vi äter något, och hålla koll igår när det ramlade inte människor både inne och ute!! Men vi är också väldigt tacksamma för den hjälp vi fick av Svantes kusin Peter med fru, Selina som dök upp och handlande och när himlen öppnade sig så åkte Peter och hämtade ett tält de hade hemma och dessa slet i regnet för att få upp det vilket blev så bra så det får stå ett tag nu 😉
Själva avslutade vi den lyckade lördagen med lite bubbel i solen , därefter ett dopp Vänern och lite bastu……tur vi gjorde det igår för idag är i nästan alla utemöbler sålda….i alla fall de bekvämaste.
Tack! Och som vi sagt till folk i helgen så blir det fler loppisar hemma under sommaren och vi kommer att skriva om det här men även på facebook och kanske som vi gjorde nu något form av samarbete med “Blåkiosken” på Blåsut och några som cyklade förbi idag frågade även varför de inte sett något om det i tidningen….ja kanske det blir det men samtidigt så blev det väldigt lyckat och vi har nått ut till många via facebook så vi får se hur det bli 😉 Lite fler ideér på gång 😉
Tilläggas ska även att det var väldigt roligt när min son Noah kom förbi idag och hjälpte till…blev eld och lågor när han såg mina gamla LPskivor och hittade doktor Albans “Hello Africa ” skiva som han ville ha att hänga på väggen och han därefter frågade om “de små skivorna”?? Varför så små? “Är det som de stora fast små?” Visst är det ljuvligt med generationsskiften <3
