Idag är det en vecka sedan vi satte ankare i denna ljuvliga lilla vik på södra Teneriffa.
Varför vi är kvar? Läs så förstår du nog 🙂
För det första kan vi ju än en gång nämna att vi har ju inte bråttom någonstans och på vägen har vi verkligen lärt oss att inte hela tiden vara på väg utan faktiskt ta oss tid att stanna upp och njuta när vi tycker något känns riktigt bra….så det gör vi nu men vi lovar, det blir inte 4 månader som i Las Palmas….haha…..
El puertito när vi samsas med charterbåtarna en stund….sedan är vi själva igen (som på bilden överst i inlägget)
El Puertito is a picture perfect, typical Canarian village” . Det är en liten fiskeby som ligger nere mellan klipporna. Trots den ökande turismen på Teneriffa med höga hotell- och lägenhetskomplex så känns det verkligen som allt det liksom har missat El Puertito. Det är inte så troligt att du hittar denna lilla pärla i turistguider men vill du komma ifrån ställen där det vimlar av turister eller som är uppbyggda för turister (sådan finns flera här runt om) så är det hit du ska åka. Det finns inte mycket att se, en liten kyrka och små söta hus inbyggda i klipporna men det är lätt att hitta små mysiga ställen på klipporna där man kan var ostörd om man inte vill vara på den lilla stranden. Det finns en liten restaurang, Pepe y Lola som har allt från dricka, glass, tapas m.m. Detta lilla ställe har en avslappnande atmosfär som verkligen signalerar “No Stress”. Dock kan det bli rätt livat när spanjorerna själva är lediga för då kommer många av dem hit med hela familjer, tältar och grillar. Men det är långt i från stökigt…..vi tyckte det var mysigt i helgen med glada skratt inifrån stranden, lite musik och grilloset. Det går tyvärr inga bussar hit så man får ta sig hit med bil eller båt <3
Kyrkan i El Puertito, lika gullig som byn
Så…..när vi hittar ett sådant här ställe så har vi inte bråttom. Efter 1 vecka här har vi fortfarande en 1/2 tank vatten, mat i förråden och vinden kommer från rätt håll så vi ligger tryggt och bra. Även när vi lämnar detta lilla ställe så har vi en känsla av det är ett sådant ställe som vi kommer att komma tillbaka till.