Det är midnatt, det rycker och drar i ankarkättingen med oroande ljud samtidigt som vi mer eller mindre lyfter från madrassen där vi ligger framme i fören när vågorna lyfter båten om och om igen....….Det har kommit in en hel del svall i vår ankarvik men inte mycket vind……sova är omöjligt!

Vår plan, ja vi hade en plan för dagen efter i alla fall….., ja den var att vi dagen efter skulle segla från Angra do Herosimo här på Terceira till Velas och ön Sao Jorge men att kasta oss ut på havet för ett dygns segling dit när vi inte har sovit något och det är en hel del sjö men knappt någon vind ….eller ja den lilla vind som finns skulle vi få i nosen känns inte som en lysande ide…..så vad gör vi??

Rörande överens om att där kunde vi inte ligga kvar så tog vi upp ankaret (mailade marinan att vi gick och vart vi gick, detta är dom väldigt noga med på alla öarna att man ska checka in och ut från varje ställe även om man ligger på ankare) och bestämde oss för att ta oss tillbaka upp till Praia do Vitoria på samma ö. Det är ca 4 timmar dit så planen blev att gå upp i den stora och skyddade ankarviken för att sova……det var planen men vad som hände sedan blir ett annat inlägg för nu vill vi berätta om det stället vi så plötsligt fick lämna bakom oss.

Större delen av tiden var det bara vi i ankarviken precis som på denna bilden. Vi låg jättefint med fortet på ena sidan och stan innanför oss

 

När vi lämnade Praia do Vitoria sist för att segla ner till Angra do Herosimo så var vi lite besvikna på Praia och hoppades av det vi läst att det skulle bli mysigare i Angra.

Jag kan direkt säga att vi inte blev besvikna.

Först när vi närmade oss så såg det väldigt stort ut och ja, det är rätt stort med ”Azoriska” mått mätt men så mysigt!!!

Från stans högsta punkt....långt där nere ligger vår svarta pärla i viken, den historiska viken

Denna ena byggnaden mer färggrann än den andra, fort och kyrkor gånger flera som ser ut som ”Villa villekulla” på ut sidan med alla sina härliga färger. Det är lätt att flanerar i Angra och insupa atmosfären och när man pratar med de som bor där så berättar de gärna om stans historia och framför allt att de en gång var huvustaden i hela Portugal och teoretsikt så har aldrig den titeln flyttats till Lissabon utan är deras, enligt dem men officiellt är Angra idag en av Azorernas tre regionhuvudstäder, de andra är Ponta Delgada på Sao Miguel och Horta på Faial. Varje huvudstad ansvarar för en av tre huvudområden där Angra har Azorernas högsta domstol och dessutom är staden Azorernas stiftsstad för den romersk-katolska kyrkan. Angra är alltså Azorernas historiska huvudstad men även Azorernas äldsta stad. Angra var b.la exilort för Almeida Garett under Napoleonkriget men den har även fungerat som tillflyktsort för Maria II av Portugal mellan 1830-1833. Angra valdes ut av de första bosättarna då viken var djup och kunde fungera som en ankringsplats för stora fartyg och dessutom låg skyddad för de flesta vindar utom syd och sydost – det hållet vi fick vågorna när vi fick ge oss av…..1534 blev Angra den första orten som fick statusen stad på Azorerna. Samma år utsågs den av påven Paulus III att bli stiftet Angras huvudsäte, ett stift som omfattade hela ögruppen Azorerna.

Idag är den kommersiella hamnen flyttad till Praia do Vitoria för att ge plats åt fritidsbåtar och gästhamn i dagens Angra. Men i början av 1400 talet hade hamnen i Angra en betydande roll för Portugals handel med Ostindien. Viken i Angra sägs ofta har varit full med Karaveller och Galeoner vilket bidrog till stadens fortsatta utveckling. Välståndet som byggdes upp manifesterades i palats, kloster, kyrkor och fortifikationer det vi än idag kan se och fasciners av dessa vackra byggnader. Den första militära händelsen runt Azorerna inträffade 5 juli 1581 då en spansk flotta med ca 10 krigsfartyg bombaderade Angra och därefter började leta längs kusten efter en lämplig landstigning. I gryningen den 25 juli, ankrade första skeppet med spanska trupper ca 12 km öster om Angra, närmare bestämt i byn Vila de Sao Sebastio.

En kustvakt gav larm men när de första portugisiska styrkorna kom dit så hade redan ett tusental kastilianare landsatts och börjat plundra byarna runt om . Här händer något spännande för någonstans i denna fasen anföll enligt lokalborna , den unga Brianda Pereira, tillsammans med andra kvinnor, fienden med jordburksredskap efter att de sett sina hus förstöras. Spanjorerna fortsatte att svepa längs kusten och striderna var hårda men så plötsligt så tänkte den augustinske munken Friar Pedro (deltog själv aktivt i kampen) en strategi som handlade om att de skulle försöka driva boskap mot spanjorerna för att skingra dem. Sagt och gjort så samlade man ihop över tusen boskapsdjur och med hjälp av skrik och muskötskott drev de sedan djuren mot fiendens positioner. De snopna spanjorerna flydde mot stranden och vattnet, där de flesta förlorade sina liv i stridigheterna eller drunknade när de försökte nå sina båtar .

Denna händelse lever kvar genom att varje sommar så har man tjurrusningar runt om på stranden. Man skadar inte tjuren utan de släpps lös på gator och i Praia do Vitoria även på stranden, sedan springer de som vill framför och det viftas med tröjor och paraplyer….det finns ett rep runt tjurens nacke som några mindre begåvade personer håller i och försöker att kontrollera tjuren med, vad vi har hört när vi pratar med folk här så skadas inte djuren men varje år skadas flera människor som deltar.

Första sjukhuset på Azorerna, enligt hamnkapten så var det även första sjömanssjukhuset i världen men vi har inte hittat de uppgifterna någonstans. I den här stilen med glada färger gick alla byggnader, kyrkor som hus, till stora officiella byggnader. Man blir bara glad när man ser dem!!

Även namnet Herosimo som betyder hjältemod har sin egen fantastiska historia, ja det tar inte slut på detta ställe!

Även historiska människor som Charles Darwin och Vasco da Gama har besökt Angra. Darwin blev ju dock lite besviken då han inte hittade det han sökte och Vasco da Gama kom hit 1499 efter att ha varit i Indien och hans bror blev sjuk, ja till och med så sjuk att han senare avled när de kom till Angra. Det sägs att Vasco då stannade i 3 månader och byggde monumentet Sao Fransisco. Idag har man byggt museet där så det finns kvar på museeområdet.

Svante, Kapten Coccos & Vasco da Gama!

Så sent som 1980 drabbades Terceira och så även Angras historiska centrum av en stor jordbävning som förstörde mycket. Azorerna har upplevt många jorbävningar genom åren men det sägs att den 1980 troligen var den allvarligaste sedan 1700 talet. De skadade delarna av byn Angra reparerades och återuppbyggdes och 1983 blev Angra do Herosimos historiska centrum klassat som världsarv på UNESCOs världsarvslista.

 

Ja på detta ställe blev det absolut historien som blev den största fascinationen och gjorde avtryck med alla gamla byggnader men några lokalbor lyckades vi stöta på och prata med även om det var tydligt att detta var ett större ställe med mer turister så nyfikenheten var långt från den som fanns på Santa Maria. Bland annat råkade vi gå förbi den nyöppnade lilla stället "Tchau Tchau Galinha” Där ägaren bjöd in oss på kvällen för att lyssna på livemusik, självklart gick vi dit och det var super mysigt, det ligger precis utanför fortet som finns i Angra.

Piratbaren! Coolt men lite tråkig personal......

Sådana här bilder med olika kända pirater och texter om dem täckte väggarna inne i piratbaren.

Vi var ju självklart och åt på Piratebaren med….ljuvlig utsitkt och cool inredning med alla kända pirater på bild med sina flaggor (den ”döskalle varianten” jag har på vaden är ju Jack Rackhamns märke) men tyvärr var personalen inte så roligt, det verkade slutkörda och var uttråkade och stressade…….fast det inte var någon anstormning….på ”Tchau Tchau Galinha” var det helt annorlunda med den stolta ägaren Emanuel som gärna pratade, log, spelade gitarr och sjöng – här fanns helt klart mer hjärta……….

Kan man annat än njuta i solnedgången med livemusik i bakgrunden och 25 grader i luften även på kvällen....<3

 

Sammanfattningsvis är vi så glada att vi seglade ner dit…….och att vi skulle stanna bara en natt i Praia do Vitoria för att sedan byta ö, ja det blev ju inte riktigt så……..det kom en festival och härliga möten ”i vägen” 😀 Vi återkommer och berättar mer om det.

Sammanfattningsvis kan vi tillägga att vi inte bara ser och upplever saker när vi seglar så här utan vi lär oss så mycket historia som vi inte hade en aning om och det är grymt intressant och framför allt att möta människor som är så otroligt stolta över sin historia som de faktiskt är här <3

Vi tog en promenad i den växter från hela världen, de säger stolt att allt kan växa på Azorerna för dess klimat.

 

….äventyret fortsätter……..