Ja då kom beslutet i helgen om att Spanien sätts i en karantän i samma anda som Italiens vilket för oss innebär att vi är isolerade på havet i detta just nu kaotiska universum.

Vi vill börja med att be om ursäkt för att vi inte skrivit på länge men det har verkligen hänt så galet mycket från det att jag kom tillbaka till båten efter senaste Sverigeresan som innebar stormar i Sverige och sandstormar för Svante. Men vi, båten och kapten Coccos mår väldigt bra i allt som hänt ändå.

Jag övervägde om jag skulle skriva något om detta eller inte för vi kan själva känna att allt om COVID -19 står oss upp över öronen med alla åsikter tankar och i grunden väldigt mycket ovisshet vilket uppenbarligen är det som skapar mest oro och kaos för människor. Men vi får en hel del frågor hur det påverkar oss så vi tänkte dela med oss lite av hur det gör det och hur vi tänker i detta.

Redan förra veckan insåg vi att jag behöver ställa in min Sverigeresa i april när jag skulle ha ett mindre event samt diplomera ett gäng barnyogainstruktörer som startade utbildningen nu i februari. Med många bra samtala tillsammans här ombord så har detta inte känts jobbigt utan känns mer som en utmaning i att hitta alterantiva lösningar för att denna härliga grupp som påbörjat sin utbildning ändå ska få bli diplomerade. Jag ser massa möjligheter inte mycket svårigheter här och det enda som känns riktigt tråkigt med det är att inte få träffa dem rent fysiskt igen just nu i samband med detta men tänker att det kanske är något vi kan göra till hösten när allt lagt sig. Det är rätt mycket så här som våra tankar funkar i allt detta just nu......vi letar möjligheter istället för att fastna i hinder och svårigheter som vi ändå inte kan påverka.

Vi ligger som tur är kvar utanför marinan i Pasito Blanco på Gran Canaria. Vi hade tänkt segla upp till Madeira och Algarve i vår men insåg att som läget hela tiden ändrade sig från dag till dag så ville vi vänta in här för att se vad allt tog vägen, något vi är otroligt glada över nu.

Som sagt kom beslutet nu i helgen att inga båtar får gå in eller ur marinorna här på Kanarieöarna, människor får inte vistas på allmänna platser förutom att gå till mataffären eller göra nödvändiga saker. Bussarna går fortfarande men busschaufförerna skyddas genom att man bara får gå på bak på bussen och de tar bara 1/3 av vad de kan. Polisen kör runt och kör hem folk om de rör sig ute i onödan, vi har en vän i Las Palmas som berättade om hur han var ute och gick igår när polisen sa till honom att vända tillbaka till sin båt annars skulle han få böter. På vår alltid ganska tomma strand här så kom polisen igår och skrek till folk att försvinna. De kom tillbaka senare igen för att kolla och då hade det kommit ner någon ny badgäst, han var ensam på hela stranden längst bort - 2 poliser går hela vägen dit för att säga till honom och följa honom av stranden. Idag var vi på Mercadona för att handla, folk med munskydd överallt, vakter för att det inte ska vara för mycket folk, "hissvakter" så det bara åker en i taget, tejpbitar på golvet vid kassorna som visar vilket avstånd man ska ha till dem framför sig i kön, om och om igen upprepades i högtalaren om vikten av att bara köpa det man verkligen behöver......Ja det är inte utan att det känns lite overkligt....lite som en film. Tänk att vi är med om detta! Det är mitt i allt lite wow också tycker vi för det är så extremt.

Flera av hyllorna i matbutikerna gapar tomma

Marinan låter oss åka in och ut med våra jollar. Vi är just nu 4 båtar här i ankarviken och en till är svensk (Lars & Jolita)så de har vi umgåtts med endel vilket kan vara skönt för oss alla lite då och då att få prata med människor. När vi gick till Mercadona idag så pratade jag och Jolita om läget och självklart är det kaos ekonomiskt för många i detta men det kanske även kan bli ett tillfälle för många att faktiskt stanna upp och reflektera över sitt liv, att inte bara fortsätta rusa på, på autopilot genom livet. Att våga landa i sig själv, sitt liv, vad som är viktigt och om man befinner sig på ett ställe i livet där man faktiskt trivs eller om det är dags att byta väg......

Eftersom det är så mycket som är ovisst, oklart, osäkert så är ju våra tankar roten till mycket oro och frustation hos många idag men våra tankar kan vi ju faktiskt även styra och på så sätt må bättre i detta genom att inte låta orostankar ta över om sånt vi ändå inte vet. Kan vi göra det rätt så är våra tankar en fantastisk superkraft som vi människor besitter. Varför lägga en massa energi på frustration och oro som vi ändå inte kan påverka??? Jag tror att vi alla just nu skulle må otroligt mycket bättre om vi hade som rutin att minst en gång om dagen luta oss tillbaka, zooma ut läget just nu och titta på vad vi faktiskt kan påverka istället för att slösa energi och stånga oss blodiga över sånt som är omöjligt för oss att i nuläget påverka. Okej så här ser det ut just nu, Vad KAN jag göra?? Det och en hel del vänliga tankar mot andra och oss själva tror jag är det vi alla skulle behöva mer av just nu för att må så bra som möjligt.

Jag brukar mena att det är lätt för folk att tycka att vi lever vårt dröm liv och vi har det fantastiskt hela tiden och visst är det så på många sätt men vi drabbas med av upp och nergångar, oväntade saker, sorg, smärta m.m Men......denna gången är jag villig att hålla med! För visst påverkar allt detta oss en hel del MEN vi anser själva att vi har det riktigt lyxigt nu medan många som är här på semester drabbas av att bli helt isolerade på hotell här med ovisshet när det kan flyga hem. Vi har vårt hem här, vi kan bada när vi vill fast vi inte får vara på stranden......träffar inte onödigt mycket människor utan båtarna i ankarviken är som små isolerade öar och det känns riktigt öde och som om till och med naturen håller andan lite för det har varit väldigt stilla jämfört med för några veckor sedan.....kanske försöker universum att förmedla något till oss.......

Då kanske du tänker att ja men då är det ju lätt att sitta och säga att man ska spara energi och inte bli frustrerad och orolig.....men faktum är ju jobbigast för den som är orolig och frustrerad så varför inte försöka leva lite i allt detta med genom att fokusera på vad var och en av oss kan göra just nu.

Är det möjligt att hitta möjligheter i detta? Kanske, kanske inte men vi tror det om man har ett öppet sinne........

Hur som helst ta hand om dig & var rädda om varandra!

Varm kram

Sanna & Svante