“Tropical the island breeze, all of nature wild and free, this is where I long to be, La isla Bonita”. Ja så sjöng hon, Madonna. Kanske inte riktigt om denna ön egentligen men faktum är att denna ön faktiskt är känd som “La isla Bonita”, den vackra ön och det är inte svårt att förstå när man kommer hit.

Otrolig utsikt ner mot havet när hade tagit bussen till nästa by, Los Llanos & valde att promenera tillbaka ner därifrån.

Vi tog upp ankaret och seglade från Valle Gran Rey, La Gomera en förmiddag för en vecka sedan. Seglingen hit var endast 44 nm men som typisk Kanarieösegling så innehöll det allt från “lagom vind” som ger bra fart och bekväm segling, lite vind som ger mysig slösegling, ingen vind som ger tråkig motorgång eller galet guppande och lite väl mycket vind och vågor så att gå på toaletten är ett adrenalinpåslag med förhoppning att inte skada sig på vägen…haha….lite så. Vi hade hoppats att komma fram innan mörkrets inbrott men tyvärr blev det inte så. När vi efter timmar i stökig segling kom i lä från ön som väntat så var solen på väg ner och gråa moln gjorde tyvärr att vi insåg att ljuset inte skulle vara så länge. Men så kom de där magiska djuren och lyste upp i kvällen innan det blev mörkt . Det var de största delfiner vi sett och de gav oss en riktig show med hopp, volter och så mycket bus å glädje!

Lite suddig bild men från filmen vi lyckades få på de stora delfinerna & deras show alldeles utanför ön

Wow!!! När solen sedan gått ner så kom de igen och det såg ut som om det kom vita torpeder i vattnet rakt mot båten….japp, mareld deluxe!!! När de kom upp till ytan så glittrade det vackert. Vi kunde egentligen inte se delfinerna bara deras framfart i vattnet tack vare marelden och här pratar vi otroligt magiska ögonblick som är svåra att beskriva om man inte upplevt mareld eller ens delfiner i mareld. Det ser overkligt ut men otroligt vackert!

Men så strax innan midnatt släppte vi ankaret utanför Tazacorte på La Palmas västra sida. La Palma som är den nordvästligaste av kanarieöarna. Det kändes skönt och lite spännande….äntligen dags att upptäcka något för oss helt nytt. Vi har inte varit på en för oss helt ny plats sedan vi var på Azorerna för 2 år sedan. Vi har återsett platser vi gillat men det är något speciellt med att komma till ett helt nytt ställe 🙂

Varför kallas då ön för La isla Bonita, den vackra ön?

Smeknamnet har den fått tack vare den fantastiska landskapet som bjuder på mäktiga vulkaner, djupa skogar med urålrig flora, mysiga stränder och otrolig stjärnhimmel som sägs vara en av världens klaraste himla valv.

Även små innergårdar används som bananplantage mitt i byn

Å ja grön är onekligen ön jämfört med de andra kanarieöarna, även längs kusten. Bananplantage verkar stå för den största delen av det gröna av vad vi har sett hittills för det är bananplantage, stora som små, precis överallt!! Så vi är helt övertygade om att det är här de böjer bananerna 😉

“var ligger landet där man böjer bananerna….” sjöng de i en barnsång. Kanske här?

Vi har nu varit här en vecka och varit i marinan över helgen och fixat lite som hänt men det är en annan historia och som kommer som videon snart. Vi är nu tillbaka i ankarviken utanför och vi har sagt att vi inte kommer ha någon brådska härifrån för det finns mycket vi vill se här. Promenaden upp för backen till byn är en bra träningspromenad för oss dagligen även om Kapten Coccos inte alltid håller med då det dessutom varit värmebölja det senaste och då har vi gått kortare med henne först innan vi gått på “hundfria” äventyr i värmen.

Vi hörs snart igen från La isla bonita <3

Varma kramar Sanna, Svante & Kapten Coccos

När det nu varit runt 40 grader på dagarna har Kapten Coccos fått sig en ny “frisyr”. Hon verkar tycka det är skönt i alla fall & hon var inte riktigt så tjock som vi trodde….haha…hon hade verkligen bara fluffig päls!