Äntligen…detta ord som kan vara alldeles underbart att säga till sej själv men vedervärdigt när någon annan säger det till oss. Nu var det jag som tänkte det till mej själv samtidigt som jag tittade på vår nya bimini (solskydd) och sittbrunnskydd…svart…vi fick tyget nerskickat till La Palma efter våran gasol-olycka (TACK än en gång till Annica & Johan för det!).

Å nu, äntligen så är det klart! Orsaken till att det har tagit så här lång tid är inte brist på vilja och ideér utan brist på ström. Vi har helt enkelt inte tillräckligt med ström för att kunna köra symaskin ombord så det har fått vänta (men oj vad det har kliat i fingrarna) tids nog så visste vi ju att det skulle bli av och tid det har vi ju. Vi brukar skoja om att “tid är det enda som vi har råd att slösa med”. (vi har fortfarande införskaffat nya batterier utan ledar efter bästa & bästa pris & det har fungerat bra så länge med det vi har så då behöver vi inte stressa med det.)

Tid…jag tror att jag skulle kunna skriva en bok om tid, men vem skulle ha tid att läsa en sån?? Förresten är jag ganska säker på att någon redan har lagt sin tid på det och gjort det.

Vi delar samma tid allihop men vi upplever den helt olika. Ibland kan tio minuter kännas som en evighet och ibland kan tre timmar bara försvinna. När någon här (Spanien) säger att “”det tar bara en kvart” så frågar vi om dom menar en Svensk kvart eller en Spansk…tro mej dom är väldigt olika! Det enda landet där vi har upplevt att en kvart verkligen är femton minuter är Tyskland och det verkade vara jobbigt.

Så sex månader i väntan på “rätt” tillfälle är inga problem ombord hos oss…rätt tillfälle blev en fin dag under en landgång på en ponton i en marina. Medan jag satt där och sydde så bad även en båtuthyrningsfirma om hjälp att få nya solskydd till två av sina sju båtar och lite enkla lagningar på andra kapell. Några timmar senare så var allt klart…så upplevde jag det men i själva verket så sydde jag tills solen gick ner och arbetsbelysningen blev för dålig…dom sista stygnen syddes för hand ombord dagen efter!

Men nu när det är klart och sitter på plats så ser ju allt annat lite slitet och skabbigt ut, lappat och lagat här och där och solblekt såklart…allt mattas med tiden….man blir aldrig arbetslös ombord på en båt. Det är bara att lära sej att inse att man aldrig kommer att ha en “blank” dag. Jag gjorde det misstaget förra veckan på våran kvällspromenad “imorgon har jag en helt ledig dag och skall bara ta det lugnt”……hm….. det skulle jag aldrig ha sagt.

Jag skulle inte ens ha tänkt det för samma kväll gick pumpen sönder till våran svartvattentank! (för er som inte vet så är svartvatten detsamma som avloppsvattnet från toaletten) så min blanka dag blev inte så blank precis. Vi har en utbytespump att sätta dit men det gör sej tyvärr inte själv och den gamla med trasig bälg…nä, jag skall inte ge er dom detaljerna (den ligger fortfarande i ett “reningsbad” i en vattendunk….den behöver bara lite tid i såpvatten så blir den lättare att fixa.

Vår tid är inte så dyrbar, ombord, tid är inte pengar, tid är det som finns mellan soluppgång till solnedgång, vissa dagar får man gjort en hel massa saker men andra dagar inte…”det man inte gör idag det slipper man att göra om imorgon” så dom kanske inte är så tokiga ändå här i Spanien där en kvart kan vara både trettio och fyrtio minuter (men aldrig femton) Vi har något att lära där.

Ta hand om dig där ute!

Vid tangentbordet Svante

(uppdatering av Coccos……hon fick ännu en liten tumör förra veckan som togs bort så vi inväntar svar på den i detta nu)