Välkommen sol, värme & tullare….

Idag är det 5 månader sedan vi lämnade vår hemmahamn Vänersborg!  5månader!!! Jösses vad tiden går.....

Visst vet vi att många tycker att vi "borde" väl kommit längre än till Frankrike på den tiden....men vi tycker mer det handlar om att vi hade kunnat vara längre men vi har valt att ta det lugnt och njuta av det som finns på vägen....

Tittar vi tillbaka på vad vi upplevt på dessa månaderna och alla ställen vi varit på så är det rätt mycket och vi känner att det har varit otroligt skönt att ta det lugnt mellan förflyttningar för ha tid att reflektera vad vi är med om för varje dag händer ju nya saker och att inte stanna upp och reflektera över dessa blir ju nästan som att hoppa på en annan typ av "hjul" ( appropå ekorrhjulet)  som bara rullar på utan att fundera över vad vi egentligen är med om.

Vårt rutt hittills:

SVERIGE:16 oktober 2016 Vänersborg -Lilla Edet -Göteborg -Vallda Sandö -Falkenberg -Halmstad -Höganäs

DANMARK :Snaekkersten -Tuborg

SVERIGE:Malmö

DANMARK :Rödvig -Klintholm -Hesnaes - Gedser

TYSKLAND :Burgerstakken -Hellingenhafen -Strande -Kiel -Rendsburg -Brunsbuttel -Cuxhaven -Norderney

HOLLAND: Delfzijl -Gronningen -Garnwerd -Zoutkamp -Dokkum -Leeuwarden -Harlingen -Stavoren - Makkum -Enkhuizen -Hoorn -Edam -Amsterdam -Ijmuiden -Haarlem -Gouda -Willemstad -Kats -Middelburg -Zierikzee

BELGIEN: Zeebrugge -Nieuwpoort

FRANKRIKE :Dunkerque ( här är vi nu)

Under dessa månader har vi vuxit som människor, fått en väldigt stark relation (tror det blir antingen eller när man lever så nära varandra hela tiden...antingen stärks relationen eller funkar det inte),skrattat otroligt mycket, träffat spännande och underbara människor, löst situationer vi inte visste vi skulle hamna i, fryst mer än någon vinter tidigare....(har funkat men nu har vi det bakom oss och intressant upplevelse men vi skulle inte göra om det 😉

När vi nu då sitter i sittbrunnen i Norra Frankrike med svensk sommarvärme så kan vi inte annat än att känna oss otroligt nöjda, stolta och lyckliga över vårt val att släppa taget om "tryggheten" i Sverige för att leva vår dröm.

Igår fick vi dessutom vårt första besök av tullen på vår resa....Vi har väntat att de skulle dyka upp i varje land men vi har inte sett röken av dem....kanske har det berott på årstiden?? Men hur som helst kom de tre och besökte oss igår mitt i lunchen. De var skönt att ha varit med om det för det var väldigt lugnt och trevligt samtal. Underlättade ju att de pratade hyfsad engelska i alla fall. De ville titta på våra papper på båten, pass (dock var de inte intresserade av Coccos pass när vi frågade om vi skulle ta fram det..?) och fyllde i en lapp med info om båten, oss, var vi har varit, hemmahamn, våra tidigare yrken, vart vi är på väg och den eviga frågan " hur länge stannar ni här"....till vi får bra vindar för att gå söder ut typ.....:)

En av dem kikade även igenom båten lite snabbt, öppnade alla luckor och skåp men de var nöjda när de gick och vi med. Visst höjde de lite på ögonbrynen när de frågade oss om vi träffat tullen tidigare i andra länder och vi sa nej, inte någonstans......

Det var nära vi badade men när inte ens Coccos vill bada...ja då är det kallt!

Vi har firat detta med lite bubbel och ett par timmar på stranden!!! Det är svensk sommarvärme här men nej...vi badade inte, vi tänkte men det var för kallt. Däremot hade vi en ljuvlig inspelningsstund inför ett e-program som kommer att finnas på nya hemsidan som snart är klar! 

Ljuvlig dag, ljuvliga & intressanta 5 månader.....

Vi önskar dig en skön kväll!

I skrivandets stund hänger Kapten Coccos & jag i sittbrunnen medan Svante sitter på bryggan & slipar, oljar & fixar

7 Comments

  1. Evelina 16 mars, 2017 at 18:31

    Åh va underbart, fem månader, wow.
    Jag är så glad att jag träffade dig på utbildningen i höstas, så även vi fick inspiration att sätta fart på förverkliga vår dröm ❤ njut, tycker det låter helt rätt att ta det i lugnt o behagligt tempo!
    Kram Evelina

    • Sanna 17 mars, 2017 at 10:03

      Så kul att du känner vi inspirerat er och verkligen superkul att ni är på gång!!!! ? heja er!! Varm kram sanna

  2. Johan Berger 16 mars, 2017 at 19:07

    Underbart att läsa om er resa i livet, bejakandes livet och själva levandet. Jag frågar ibland mina klienter om de lever sin sanning? Med er känns svaret på den frågan givet?

  3. Fredrik Norberg 17 mars, 2017 at 09:55

    Hej svejs.
    Om ni borde hunnit längre på fem månader så borde vi vara framme som varit ute i ett år.?Men frågan är var är framme.⛵️⛵️⛵️Ska bli väldigt trevligt att att träffas framöver. Hälsningar från S/Y Wilma

    • Sanna 17 mars, 2017 at 10:02

      Haha! Så sant! Framme är vi ju på sätt och vis hela tiden…både ni och vi 😉 nä det ligger mer i andras tankar som inte riktigt förstått hur vi tänker…..det här är så.rätt för oss ?. Ja det ska bli riktigt kul att träffa er framöver….någon dag, någonstans…? varma hälsningar från oss på svarta pärlan

  4. Staffan Dunér 17 mars, 2017 at 12:23

    Att den franska tullen behagar Er med ett “rendez-vous” ser jag som en registrering i Er loggbok… med bokstäver av guld.

    Förvånar Mig inte att de inte ville titta på la Cocccos ID-handlingar. De såg att det är en Fransk Bulldog utan en Portugisisk Vattenhund. Fransmän har alltid haft ett gott öga till allt vad Portugal heter. Varför vet jag inte. Har nog något med fotboll och göra.

    Nu när Ni har efter fem månader har nått en av värdens mest omtalade länder. Så vill jag höja ett varningens finger. Det är mycket lätt att bli frankofil. La belle France har förmågan att omsluta en i dess historia och dess rakryggade demokratiska iskalla blick.

    Risken är att ett par glas av de goda lokala vinet. Kan helt transformera Er. Ni kan hamna i situationen att Ni ifrågasätter Er tidigare existens. Ert tidigare liv. Era värderingar som Ni har med Er sedan barndomen. Era föräldrar. Era syskon. Era morföräldrar. Era farföräldrar. Alla dess personer som är så viktiga för Er.

    Kan helt plötsligt utstå en “fransk inkvisition”.

    Mitt råd som inbiten frankofil. Hälsa landet med en öppen famn.

    Till sist glöm inte att klappa en fransk bussförare på axeln. Lördag den 18 mars är Bussförarens Dag… i hela världen.

    Bonne chance, mes amis.

Skriv en kommentar