Så är vi nu i Spanien, landet där allt blir enklare!

Det är nu ca 1 vecka sedan vi ankom till Spanien efter seglatsen över Biscaya från Frankrike. Vi gillade Frankrike absolut, men allt är verkligen sååå mycket enklare här i Spanien jämfört med de länder vi besökt på vägen. Visst språket är inte lättare...det har lika svårt för att prata engelska som både fransmännen och tyskarna MEN.....de pratar ändå och försöker och gestikulerar, ler och skratta och det är omöjligt att bli annat än glad och oftast så kan man ändå förstå endel om man bara tar sig tid att lyssna.

Vad är det då som är så mycket enklare här i Spanien kan man undra...jo först och främst tempot! Siesta...kan man annat än att älska det?? De kan ju omöjligt ha lika mycket stressjukdomar som vi har uppe i norr!!

Vädret!! Vi hade 30 grader kl. 11 i morse och 27 kl. 23 igår kväll! Det är ju detta vi har längtat efter och allt blir ju verkligen så mycket lättare när det är fint väder...

Generositeten!! Köp en öl på en restaurang (som kostar ca 15:-) och du får på 9/10 ställen en gratis tapas!! Varför är det inte mer sånt i andra länder??

Tullen! Vi fick besök av tullen igår, 3 personer kom i gummibåt till bryggan och 2 kom ombord. Ville se papper på båten och våra pass....ville inte ens titta i båten vilket kanske var tur för vi vädrar ur endel så det var galet stökigt. De tipsade även om bra ställen på vägen söderut.

Människorna!! "hola como estas", säger nästan alla du möter med ett leende (betyder, hej hur mår du), gamla som unga. Och på kvällarna så kryper alla ut och njuter av kvällsluften i små hörn.....det kan sitta en ensam tandlös man och sjunga utanför sin dörr, ett gäng med unga människor som pratar och skratta på en bänk, ett gäng med äldre människor som pratar och skrattar på en annan bänk, hela släkter som "hänger" på lekplatsen med sina barn och runt omkring passar alla andra i familjerna på att umgås och prata (ingen som sitter med näsan i mobiltelefonen när barnen leker här inte).

Ja mycket är väl helt enkelt glädjen i det enkla. Igår gick vi för att beundra den vackra kyrkan här i Muros och Svante skulle ta ett kort på mig utanför.....på bänken mitt emot kyrkan satt en gammal man ensam och tittade på människor och nynnade på en melodi. Svante frågade om han ville hålla Coccos lite medan han tog kort på mig (frågade på engelska och med kroppsspråk)...Mannen sken upp i ett tandlöst leende och tog kopplet och svarade något på spanska som vi uppfattade som att han gladeligen gjorde detta.

Muros

Coccos med sin nya spanska vän

Ja detta är verkligen landet där allt blir väldigt mycket lättare......Vi har nu bromsat in lite igen och våra unga vänner på Anna Perenna har gasat. Vi har haft otroligt härligt ihop i flera veckor men någonstans är det ju också så att vi göra våra resor på väldigt olika sätt....De har mer en tidsplan och vi har all tid i världen....så vi ligger lite still just nu och njuter lite till av detta otroligt vackra och mysiga stället Muros. Vi passar på att se om vi kan planera in när och vart våra barn ska komma och hälsa på oss vilket ska bli otroligt kul.

"cuidar de ti"